I vår bubbla!

2021-12-18

Lätt blåsig morgon, 12 plus och lite småmolnigt. Solen ville fram men lyckades inte med det förrän mitt på dagen. Eftermiddagen blev solig och något lite varmare trots att blåsten fortsatte. För övrigt så slutade det blåsa mot kvällen.

Så har snart denna lördag lagts till andra dom dagarna som har kommit och gått. Har inte hänt något speciellt vilket det i stort sett aldrig gör. Inget som jag klagar över.

Men ute i Europa sprider sig Coronan och den nya varianten Omikron och land efter land stängs ner. Några nöjer sig med strängare regler medan t ex Nederländerna väljer en fullständig lockdown. Undrar hur det blir här i Portugal och i Sverige? Vi forsätter att leva i vår egen bubbla och det är helt ok.

”De mindre döda” av Denise Mina var en helt annorlunda kriminalroman. Inte så mycket aktion men spänningen byggs långsamt upp. Inte så jättebra, lite långsam ibland men tillräckligt bra för att läsa den.

Baksidestext:

Margo Dunlop befinner sig vid ett vägskäl. Hennes adoptivmamma har precis dött och Margos sorg gör henne närmast paralyserad. Hon är dessutom nybliven singel, i hemlighet gravid och orolig över sin bästa väns destruktiva relation.
I ett försök att rycka upp sig åker hon iväg för att försöka leta upp sin biologiska mamma. I stället hittar hon Nikki, sin mammas syster. Nikki är inte vad Margo förväntat sig. Hon har också ett upprörande besked: Margos mamma är död. Och än värre: hon hittades mördad för ett antal år sedan, mördaren är fortfarande på fri fot – och skickar hotfulla brev till Nikki…
Margo är förfärad och kluven. Ska hon hålla sig borta – eller ska hon försöka skipa rättvisa? Men så får även Margo ett brev. Någon har väntat och betraktat. Någon som i Margo ser hennes mammas exakta spegelbild…

I går var det tre månader sedan Zacko gick över till Regnbågshimlen och jag tror att jag alltid kommer att leva med denna tomhet efter honom.

3 reaktioner till “I vår bubbla!”

  1. Varje hund man haft äran att få leva med kommer alltid ha en plats i ens hjärta. Men det finns alltid plats för någon till.
    Bara att vänta och se så händer det, jag håller på att längta mig sönder efter Unkas. Blir tårögd varje gång jag ser en svartvit hund.

    Kram/ Ha det så bra !!!

Kommentarer inaktiverade.