2021-11-17
I morse var det höga lätta skyar som inte skymde solen men det var inte alls varmt. Det var endast 14 plus och det kändes precis som det och det blåste inte då.
Men senare på dagen så började det blåsa lite och den vinden var inte alls varm. Alltså var det inte alls skönt att sitta ute och inte heller att vara ute så länge heller. Blev bara lite kortare promenader i dag. Men det är så härligt med att det är så ljust och soligt ändå en del timmar under dagen.
”Rosa elefanter” av Karin Brunk Holmqist var en mysig bok att läsa tyckte jag. Gillar verkligen hennes böcker som utspelar sig på charmiga och undebara Österlen. Här åkte vi till Sjöbo, Simrishamn och lite andra orter nere i Skåne. Eftersom vi har åkt här en hel del med husbilen här så är det så roligt att då känna igen sig en hel del. Visst är det en välidgt vacker del av Sverige?
Jag gillar dessutom hennes underbara personporträtt som verkligen är mitt i prick. Och då lite äldre männsikor som har lite livserfarehet på gott och ont. Här är det inte något högt tempo men bara så trevligt.
Baksidestext:
Selma och Artur Jacobsson bor på en liten gård i Tommarp. De har några år kvar till sjuttio, och lever stillsamt med smågnabb som enda spänning i vardagen. En dag börjar det lysa i Nils Bloms fönster, eller rättare sagt Nils Bloms dotter Disas fönster. Rökelse och drömfångare fyller det lilla huset, Disa har bestämt sig för att bosätta sig där permanent, eftersom hon fått elallergi. Selma och Artur har fått nya grannar längre upp på vägen också, Hernemos, som spelar hög religiös musik och har rest ett stort tält i sin trädgård. Det blir en tid av oro för Selma och Artur, på ena sidan vägen frireligiösa tältmöten, och på den andra Disas trevliga men mycket new age inspirerade sällskap. Efter diverse turer, komiska missförstånd och dramatiska spaningsuppdrag lägger sig lugnet över den skånska myllan. Och alla inblandade är lite klokare och har kommit ett steg längre i sina liv.
I kväll åt vi stekta kotletter (från frysen och köpta i Sverige) som fick koka möra i en god kantarellsås. Serverades med kokt potatis och rårörd lingonsylt. Smakade jättegott så här en onsdagskväll.
I dag är det två månader utan vår högt älskade lilla svarta dvärgpudel Zacko. Saknaden är så stor och det är så tomt efter honom i husbilen.
Tiden går men saknaden finns kvar långt efter att någon lämnat. Det är över två år sedan Unkas fick somna in men fortfarande saknar vi honom fruktansvärt mycket. kanske är saknaden större denna gång en vän lämnat då vi inte introducerat en ny hund. Vi har benhårt bestämt att vi endast ska ha två hundar i fortsättningen och det har vi ju nu. Men saknaden är tuff ibland.
Kram och ha det så bra!
Jag förstår att saknaden inte kommer att gå över på ett bra tag. Saknar fortfarande min första hund som var en labbis och som jag fick ta bort 1999 då hon var 12 år gammal. Men det finns alltid plats i hjärtat för alla som vi har älskat och mist.
Kram