Ännu lite kallare

Verkligen en kylig morgon, bara 2 plus men det var blå himmel och sol och inte blåste det heller. Men det kändes som om det var minusgrader. Vi frös. Men man ska ju frysa in hösten lärde min mamma mig men med den milda hösten så gäller det nu att frysa in vintern. Sedan så ska man svettas in våren. Detta för att långsamt vänja dig vid temperatrurförändringen. På Zackos och min morgonrunda mötte vi inte en levande själ. Och inte spökade det på kyrkogården heller. Men det gör det väl bara på natten!

På eftermiddagen så lämnade vi Seglora och körde till Rydal. I dag så var det nästan fullt i vår postfack.

Fanns ett paket från Apoteket som jag hade beställt samt lite annat.

Fortsatte till MM. Zacko och jag gick bort till Djurmagasinet för att köpa en värmande ”jacka” till honom. Vi har ju inte varit på dessa kalla breddgrader på många år och jag tycker det känns som att han fryser. Dessutom så är han ju inte så ung längre, han blir ju faktiskt 12 år i februari nästa år. Även hundar kanske blir lite mer känsliga för kyla när dom blir äldre. Vi provade en ”jacka” men den kändes för liten. Sedan så kom personalen och hjälpte till. Letade fram en storlek större och den passade perfekt på Zacko.

Så här stilig ser han ut i sin nya varma ”jacka”. När vi gick en sväng på kvällen så tyckte jag att det verkade som han mådde bra och var varm. Kanke bara inbillning men om det nu är så att jag mår bra av att tro att han mår bra så är väl det bra. Men det är ju inte klokt vad dyrt det är. Zackos fina varma jacka kostade faktiskt 599:-. Men det är han värd.

Gick med Zacko till husbilen och lämnade honom tll Hasse. Sedan så gick jag och handlade.Var inte så där mycket som behövdes i dag men i alla fall en hel del.

2012-11-19 En tur till bakåt i tiden.

Tolv plusgrader i skuggan utanför dörren och i stor sett ingen vind. Himlen var klarblå och solen flödade ner över oss med värmande strålar. Min lilla hund och jag begav oss iväg på vår sedvanliga promenad. Tog en sväng bland några hus där vi inte gått tidigare. Plötsligt hör jag ett grovt skall och Zacko skuttar skrämt ut i gatan. Jag titta upp och där på muren ser jag två väldiga tassar som hänger ner och däremellan ett mycket stort hundhuvud som tillhör en rottweiler. Då blev jag också skrämd och var glad för att han inte kunde hoppa över muren. Det mullrade djupt nere från strupen och ytterligare ett grovt skall kom det. Vi fortsatte skyndsamt därifrån.

Den här typen av sandstigar finns det gott om längs med vattnet och jag valde att gå där. Det är fint att promenera där och utsikten skiftar hela tiden. Neråt gick det och jag kom närmre vattnet. Ville inte komma längre ner och ville inte gå samma väg tillbaka. Fick syn på några olika trappor som gick uppåt och valde det som såg kortast ut. När jag närmade mig slutet på trappan så syntes det ett hus och jag insåg att jag kom upp till en villaträdgård. Huset var tillstängt och verkade tomt så jag gick upp på gräsmattan. Då ser jag att det står en man i trädgården och målar på något som är uppställt på två bockar. Jag forsätter runt huset, som har en låg mur, och kommer fram till grinden där jag drar en suck av lättnad. Den drog jag för tidigt för grinden var låst. Ropade till mannen och frågade om han kunde släppa ut mig och det kunde han inte utan gestikulerade att jag fick gå ut därifrån som jag kom.

Jag bara tänkte att den trappan går jag inte nerför, fick svindel bara vid tanken. Muren till tomten tog slut och sedan så gick jag över ett område med växter med tjocka blad, det var lite jobbigt men bättre än trappan. Huset bredvid var inte inhägnat, liknade mest någon typ av grillstuga och där kom jag ut på gatan igen. Det kändes bra att sedan gå genom stan bort till husbilen.

Efter lite morgonbestyr så körde vi iväg. Färden gick genom stan mycket långsamt för gatorna är smala och trånga. Efter några minuter så kom vi fram till parkeringsplastsen som ligger så fint med havsutsikt.

Vi parkerade och utanför dörren har vi en härlig utsikt över havet och hör vågornas brus när dom träffar klipporna nedanför.

Utanför husbilen så har vi vår egen lilla uteplats och Hasse passade på att städa i garaget men han har alltid tid för att klappa om Zacko lite.

Vi var helt ensamma här några timmar och Zacko fick springa runt lite vilket han säkert tyckte var roligt. Fanns mycket att nosa på. Lite senare så kom det hit flera husbilar och han blev då kopplad.

Eftermiddagen tillbringades i solen utanför husbilen. Det var riktigt varmt och vi njöt i fulla drag. När jag hade tittat färdigt på utsikten så läste jag färdigt en bok av Ann Rosman, Mercurium, och den var mycket bra och välskriven. Kan jag verkligen rekommendera.

Vid halvsextiden så började det att bli lite kyligare och det var dags att flytta in och det en halvtimme senare så var det mörkt.

Dags för mat och ikväll blev det spagetti med köttfärssås som jag hade i frysen (köttfärssåsen alltså). Inga märkvärdigheter med det smakade bra.

Kvällen fortsatte sedan som vanligt, lyssnade på talbok och vi trivdes. Kunde konstatera att vi har haft en härlig dag i solen med vår underbara havsutsikt och varmt och skönt.

Vi körde sedan till Kinna resecenter och parkerade på en husbilsplats där. Hasse gick ut och kopplade in oss på en elstolpe. Visst är det mycket bra med service på denna plats.

I kväll så tyckte vi det var dags igen för att köpa färdiglagad mat Det blev en schnitzel från Herr Ober med pommes med tillbehör. I dag så delade vi på en en stor schnitzel och det var helt perfekt. Vi blev lagom mätta och allt tog slut.