2021-12-12
Lätt mulen morgon i dag med 13 plus och i stort sett helt vindstilla. Solen försökte att komma igenom molnen men lyckades lite riktigt förrän senare på eftermiddag. Då var himlen helt klarblå och solen värmde oss en del när vi gick ut. Härligt. Men det varade inte så länge förrän den snabbt sänkte sig ner bakom husen.
I dag har jag läst klart ”Gladiator” av Jens Henrik Jensen en mycket bra och spännande bok tyckte jag. I och för sig väldigt obehaglig och hemsk ibland. Väldigt rafflande slut och jag undrar om det kommer att en ny bok om Oxen. Hoppas verkligen det. Jag har läst alla dom andra böckerna och verkligen gillat dom.
Baksidestext:
Motvilligt har krigsveteranen Niels Oxen påbörjat behandlingen för posttraumatisk stress, PTSD, som har plågat honom under många år. Men hjälp av en kvinnlig militärpsykolog jobbar han för att återvinna sitt självförtroende och hittar andra bortträngda känslor. När hon föreslår Oxen att bli ledare och mentor för en grupp av PTSD-påverkade veteraner på en överlevnadsresa till en skyddsplats tackar han ja.
När han kommer hem möts han av en gammal bekant: Mossman från PET. Mossman har motvilligt gått i pension men är nu i stan för att be Oxen att hjälpa PET i ett känsligt fall: Ett antal krigsveteraner har likviderats runtom i Danmark och Oxens kompetens som en erfaren soldat behövs. När Oxen tar sig an det mystiska fallet återförenas han med sin gamla partner och vän Margrethe Franck från PET, och de två försöker lösa ärendet.
Men mitt i utredningen förlorar Margrethe Franck plötsligt kontakten med Oxen. Han har tydligen försvunnit från jordens yta, och hon påbörjar en desperat jakt för att finna honom. Samtidigt kämpar han för livet bland till det som verkar vara främlingar, fiender för vilka ett människoliv inte betyder någonting…
Gladiator är en thriller om otänkbar grymhet och om hur tidigare synder kommer upp till ytan igen. Det är den femte boken i serien om krigsveteranen Niels Oxen. De tidigare böckerna är De hängda hundarna, Mörkermännen, Den frusna elden och Lupus.
Denna bild är ifrån Seglora 20190130. Är bara så glad att slippa all denna snö och kyla.
Även om inte solen lyser varje dag i Peniche så är vädret väldigt behagligt. Vi kan vara ute hur mycket som vi vill här med endast en tunnare jacka. Inga vinterkläder, mössor eller vantar behövs tycker vi. Jag går i sandaler utan strumpor och det är så skönt. Lokalbefolkningen är vinterklädda.
I bland så är det inte så lätt att leva i nuet. Framtiden med olika önskningar pockar på med att få lite uppmärksamhet och lite planer vill man kanske också ha (ibland). Även dåtiden vill ha lite uppmärksamhet (ibland). Kan vara väldigt trevligt att titta tillbaka på gamla minnen som kan roa en. Livet är ju inte helt okomplicerat som vi alla vet!
Men vi har det egentligen så bra här där vi lever i vår lilla ”bubbla”. Tror att vi kommer att köra med husbilen i morgon till Aldi för en del inköp. Har nu en låååång inköpslista. Tycker det är bättre i dagens coronaläge att försöka samla inköpen till möjligen en gång var tionde dag ungefär. Smittan ökar tyvärr även här och vi är mycket försiktiga. Handsprit och munskydd på så klart.
Vår långa lista tog JR hand om idag och vi gör det en gång i veckan. Men vi har ju haft munskydd i snart två år nu så alla är vana att hålla avstånd och de som inte gör det håller vi avstånd från.
Känner att man får försöka glädjas åt det lilla just nu och idag var det fint att se Lucia från Tällberg.
Kallt och snö är ju fint och man kan se det på tv. 🙂
Ha det så bra!!!
Lögnen har hunnit halvvägs runt jorden innan sanningen har fått på sig byxorna, brukar det ju heta. Det stämmer ju verkligen idag tycker jag.
För övrigt så gillar jag inte denna ohejdade spridning av det nya viruset som heter omikron.