2020-10-22
Solig och härlig morgon med 16 plus och det var helt vindstilla.
I dag så var det ljust när vi vaknade strax efter 8 och det kändes verkligen bra. Tror det är första gången som jag har gillar en tidsomställning. Men nästa som kommer till helgen tror jag det blir värre med. Ställa tillbaka klockan en timme till för då ska det bli vintertid eller normaltid som jag föredrar att kalla det.
Husen vid parkeringsplatsen. Så härligt solbelysta på morgonen.
Zacko och jag gick en sväng i den trevliga parken och det njöt vi bägge av. Verkligen skönt att promenera här.
Sedan så bestämde vi oss för att fortsätta söderut några mil. Vi körde ut till motorvägen genom en del smala gator och trånga byar. Och det gick bra.
När vi kom upp på motorvägen var det nästan ödsligt så lite trafik var det där.
Här stannade vi för första stoppet idag, det var dag för kaffe och mackor. Smakade så gott. Gick en sväng med Zacko och det var sol och 20 varma plusgrader riktigt skönt tyckte vi.
Fortsatte sedan efter nästan en timmes paus. Så skönt att ta det lugnt och att allt får ta den tid som ibland krävs. Jag gillar inte att skynda på när det inte är nödvändigt.
När vi hade kört en bit på motorvägen så parkerade sig ett stor mörkt moln sig ovanför oss. Det tog inte så lång stund förrän molnet öppnade sig helt och släppte ut allt sitt vatten över oss. Efter bara några sekunder såg vi nästan ingenting framför oss. Det var bara en regnridå som inte gick att se igenom. Hastigheten minskades och vi nästan kröp fram. Det var faktiskt rätt så obehagligt. Det verkade nästan som att det var lite hagel också.
Vi lämnade regnvädret och det blev lite sol igen. Dags för att tanka och vi körde in på en mack. När Hasse hade fyllt på diesel så körde vi en bit bort och rastade Zacko och promenerade lite. Nu var det skönt sommarväder.
Vi fortsatte sedan och regnvädret kom ifatt oss igen med samma styrka.
Men när vi sedan svängde av mot Peniche så lämnade vi regnet och molnen. Här var det blå himmel och 20 plus.
Vi körde till ställplatsen och parkerade på en ledig plats. Dock inte ”vår” plats. Vi fick ett så varmt välkomnande av personalen dock inte med kramar och kindpussar i år av kända skäl.
Här känner vi oss som hemma när vi är i Portugal.
Strax efter sex så körde husbilen iväg som stod på ”vår” plats och Hasse var snabb att flytta fram oss dit. Så nu känner vi oss verkligen hemma här.
Stannar nog ett tag här. Skönt att stå still nu över vintern.