Inte så många husbilar

2020-10-26

Vädret blev enligt prognosen i dag. 16 – 19 plus, svag vind, härligt blå molnfri himmel.

Zacko har blivit rätt så slö och är inte alls så pigg längre. Han vill absolut inte gå med mig på någon längre promenad och det tycker jag är så tråkigt. Efter bara en kvart/tjugo minuter vill han vända hemåt igen. Han är väldigt duktig på att ”tala” om vad han vill, går inte att missförstå. Han är numera mest intresserad av äta och sova. Möjligen leka lite ibland.

Hasse cyklade en sväng bort till ”Bombeiros” där det finns en stor parkering med gratis ställplats för husbilar. Där fanns det endast 4 husbilar i dag. För om åren vid denna tid så har det varit omkring 15 – 20 husbilar där.

Sedan tog han en cykeltur till Continente och kom hem med en del som jag hade skrivit på inköpslistan under dagen. Dessutom så hade han med sig ett reklamblad och där fanns det mycket att titta på. Hjälper mig ibland att skriva inköpslista genom att kolla reklambladet som är på många sidor.

Vår svenske granne åkte iväg idag. En trevlig kille som verkade vara glad jämt. I alla fall så hade han ett stor, varmt och glatt leende varje gång som vi mötte honom. Han kom hit och sa ”hej då” när han körde härifrån. Nu skulle han köra till Lissabon och hoppas du får en trevlig resa. Kanske vi ses igen någonstans under resans gång.

På ställplatsen där vi står är det i kväll 8 husbilar och det är väl ungefär vad det har varit dom andra åren som vi har varit här vid denna tidpunkt.

Läste klart ”Skuggans lag” av Simon Häggström

Baksidestext.

Kriminalinspektör Simon Häggström är chef för prostitutionsgruppen: en enhet inom Stockholmspolisen. I sin vardag möter han alla de som samhället inte vill se: de prostituerade som gör sitt bästa för att sköta sina affärer utom synhåll och torskarna som till varje pris vill undvika upptäckt och straff. Trots att Sverige ligger relativt långt fram i bekämpningen av prostitution lever verksamheten och frodas. Skuggans lag är den sanna berättelsen om de människor som Simon och hans kollegor möter varje dag: de unga tjejerna som inte förstår vad de ger sig in på, de utländska kvinnorna som arbetar sju stycken samtidigt i en tvårummare på Södermalm, Lovisa som föddes in i heroinmissbruk och prostitution, och naturligtvis männen som köper kvinnorna. Boken ger en bild av verkligheten som den aldrig tidigare beskrivits, och inkluderar ett chockerande fotomaterial ur författarens eget arkiv.

Väldigt skrämmande läsningen och mycket obehaglig ibland. Ett rått och rakt språk som griper tag om en. Om man är känslig så läs den inte. Om man vill bli informerad om sexhandeln i Sverige läs den.

2 reaktioner till “Inte så många husbilar”

  1. Lite tråkigt när våra hundar blir till åren och inte vill gå långrundor. Kuma bara älskar trädgården och nöjer sig med att lufsa runt där. Turbo hade kanske tyckt det varit roligt med en längre sväng men jag aktiverar henne så hon blir nöjd.
    Ni verkar ha det bra där ni är.

    Ha det så gott!!

    1. Ja det känns lite jobbigt. Zacko är så förtjust i den stora gräsmattan på andra sidan gatan och där får han gå och nosa flera gånger om dagen. Många hundar springer runt där varje dag.
      Vi har det bra här.

Kommentarer inaktiverade.