Radiolyssning

Vi körde sedan till Smedjebacken och då för 10 år sedan såg det ut så här. Fin plats och det är inte långt till centrum.

Gick till ett närbeläget kafé och köpte varsin rejäl räkmacka som på den tiden inte kostade så mycket. Den var jättegod kommer jag ihåg.

2024-07-27

Så var det lördag igen och vi lyssnade som vanligt på ”Rings så spelar vi” på morgonen. Roligt med folk som ringer in ifrån hela Sverige och även ibland från utlandet.

Kunde konstatera att på dom flesta platser var det likadant väder som vi har här. Nämligen växlande molnighet med en del sol, 18 – 22 plus och bara en svag vind.

När klockan var strax efter tio började folk packa ihop och köra bort till servicen för att sedan lämna campingen. En dryg timme senare började det se lite tomt ut igen. Kom bara ett fåtal nya hit under eftermiddagen.

På radion var det mest OS att lyssna på i dag vilket faktiskt var rätt så roligt. Dom som refererar är mycket kunniga och kan konsten att göra det förståeligt för en som inte är så kunnig. Intressant med några sporter som man inte känner till så mycket att få lära sig något nytt.

Potatisomelett med lök, vitlök och bacon smakade gott till middag ikväll. Lite lingonsylt passade bra till tyckte jag.

Senast lästa bok

”Jonny Liljas skuld” av av Olle Lönnaeus var spännande och bra. Tyckte lite synd om huvudpersonen ett tag. Han hade verkligen otur. Men han klarade av det mesta trots att han miste ett finger. Slutet var verkligen rafflande.

Baksidestext

Jonny Lilja, knarkspanare i Malmö, har nått botten. Hans fru har lämnat honom och speldjävulen är hans enda kvarvarande följeslagare. Efter ett förlorat pokerparti med skyhöga insatser står han dessutom i skuld till den jugoslaviske maffiabossen Jokovic. En skuld Jonny betalar av på genom att svika sitt yrke och sig själv.

Efter att en kväll ha druckit ett par flaskor vin beger sig Jonny till Ravlunda skjutfält på Österlen för att göra slut på allt elände. Men när han förbereder sitt självmordsförsök får han syn på en likblek flicka som sitter lutad mot ett träd. Med död blick tycks hon titta ut över Hanöbukten. Hennes handleder är uppskurna. Den obligatoriska utredningen tar vid, men fallet avskrivs raskt som självmord och den namnlösa unga kvinnan riskerar att falla i glömska.

Ystadspolisen Eva Ström har liksom Jonny gått igenom en skärseld, men i motsats till honom har hon kommit ut helskinnad. På var sitt håll börjar Jonny och Eva ana att flickans död inte är självförvållad och att det kan finnas kopplingar till andra unga kvinnor som avlidit under oklara omständigheter.

Det är jag också rädd för!