Efter några mil kom vi hit

2019-04-02

Så kom blåsten tillbaka och vågorna slog in över stenarna i vattenbrynet denna morgon. Det var inget milt kluckande nu. Det var molnfritt och solen lyste men det var väldigt kallt i vinden. Gick som vanligt en tur med Zacko som var rätt så pigg i dag också.

När vi kom hem igen så började vi efter en stund så sakteligen plocka ihop. Körde sedan bort till tömning/fyllning och gjorde det vi skulle där. När det var klart så körde vi därifrån på den enda väg som finns. Den är smal och vi klarade oss med bara ett möte.

Efter en inte så lång körning så stannade vi vid en rastplats i närheten av Sölvesborg. Det var hög tid för fika. Här blåste det inte riktigt lika mycket märkte jag när jag gick ut med Zacko en liten sväng. Men fullt tillräckligt för att vara för mycket.

Vi fortsatte sedan till Hälleviks småbåtshamn. Där var det inte öppet än. Alla båtar låg på land och på den plats där husbilarna sedan ska kunna parkera. Dom öppnar senare när båtarna är i vattnet. Det var bara att köra därifrån.

Flera småvägare senare så kom vi till Hörviks småbåtshamn. Där var det öppet på ställplatsen. Fanns inte en husbil där och det hade vi intet väntat oss heller. Det var en grusplan med elstolpar och i en rätt så trevlig miljö. Men grusplanen var ”nyharvard” och rätt så obehaglig att gå/stå på. Kändes inte bra så vi körde vidare.

Kollade på några andra gästhamnar vid Blekingekusten och dom öppnade inte förrän om några veckor. Alltså tog vi sikte på Karlskrona där det är helårsöppet. Blev några mil på E 22 innan vi kom dit. Tog någon timme.

Vi körde till ställplatsen som finns i hamnen och parkerade på en plats avsedd för husbil. Här finns det en hel del platser med el som är avsedda för pb 2 och där fanns det många pb 1 som hade parkerat. Är ju ingen trängsel nu men här finns ju gott om parkerings platser för pb 1 så jag kan ju inte förstå varför dom ska parkera på husbilsplatserna.

Några bilder från hamnen här.

Blekinge som även kallas för ”Sveriges trädgård” blommar ännu inte. Våren tvekar lite men snart så brister den ut i full blomning. Det ser vi fram emot.

Vi har inte bestämt något för i morgon, kanske står vi kvar eller så fortsätter vi och vart vet vi i så fall inte. Det löser sig.